Nyhetsskolan | svenska.yle.fi

Slänger du dina gamla kläder i skräpkorgen? Återvinning är viktigt för en hållbarare miljö, säger Esboscouten Viveca Hansson. Bland högstadieeleverna i Storängens skola i Esbo är det många som ger tummen upp för återvinning medan andra inte ens hört ordet.

Viveca Hansson tycker att återvinning är viktigt för en hållbarare miljö så att vi kan fortsätta leva på jorden. Utan återvinning kommer det finnas en massa skräp överallt som inte går tillbaka till naturens omlopp. Det tar mycket mindre energi att göra något nytt av till exempel återvunnen metall än att man försöker få metallen ut ur berget.

– Jag själv sorterar glas papper och sådant. Jag köper begagnade saker från återvinningscentralen och för saker själv till lopptorg. Jag lånar också kläder från kompisar och familj.

Vad gör du med kläder du inte längre använder? Famn full av textilavfall. Bild: Yle/Lotta Sundström kläder,Lump,textilavfall,textilier,textilåtervinning,återvinning

Hur kan man återvinna kläder?

– Om kläderna är hela kan man föra dem till ett återvinningscenter var andra kan köpa dem. Man kan också ge bort dem till släkt och vänner eller så kan man föra dem till röda korsets insamling.

En klädfabrik i Laos. Textilarbetare på en fabrik i Laos. Bild: EPA/Barbara Walton Laos,textil- och konfektionsindustri,textilfabrik,Textilindustri

Största delen av våra kläder som vi använder i vardagen tillverkas i Asien bland annat i Bangladesh, Kina och Kambodja.

Textilindustrin är en av världens största industrier och 1/6 av världens befolkning arbetar inom den. I dessa länder tillverkar stora klädbutikskedjor som H&M sina kläder i dåliga arbetsmiljöer.

H&M som många andra klädbutikskedjor har ändå inte egna fabriker utan använder många underleverantörer.

Bara i Bangladesh har H&M 250 fabriker som producerar H&M kläder och av arbetarna är ungefär 80 procent kvinnor. Vanligtvis förtjänar en arbetare i en textilfabrik ungefär 37 euro i månaden.

Av: Sonja Nyberg, Olivia Rouvinen, Rasmus Porthin och Rufus Länsisalmi

"Vad är återvinning?"

Elever i Storängens skola vet inte var deras kläder är gjorda. Många återvinner inte och slänger istället bort.

Hugo Hongisto och Nea Lindell går i årskurs 7 i Storängens skola i Esbo. De har inte funderat på sina kläders ursprung.

Hugo Hongisto till vänster med skolkompisen Nea Lindell.

Hugos Hongisto och Nea Lindell går i årskurs 7 i Storängens skola. De gissar att de flesta kläder tillverkas i Kina. Hugo Hongisto till vänster med skolkompisen Nea Lindell. Bild: Yle/Matilda Laitiala hugo hongisto,nea lindell,nyhetsskolan,skolelever,yle nyhetsskolan

Var är dina kläder tillverkade?

- Jag tror att det är typ i Kina, säger Lindell. Hongisto gissar det samma om sina kläder.

Vet du i hurudana förhållanden klädtillverkarna jobbar i?

- Säkert helt normala, säger Lindell.

Vad är din åsikt om att återvinna kläder?

- Vad är återvinning? undrar Lindell.

- Det är helt bra att kläderna blir återanvända, säger Hongisto.

Nea Lindell slänger sina kläder då de blir för små medan Hugo Hongisto väljer att sälja kläderna.

I vilket land tror du att de flesta kläder tillverkas? Varför?

- Kina, för att där finns det mycket människor, säger Lindell.

Cedric Colliander går i nian i Storängens skola i Esbo. Han är inte intresserad av återvinning. Cedric Colliander går i nian i Storängens skola i Esbo. Bild: Yle/Matilda Laitiala cedric colliander,nyhetsskolan,skolelever,yle nyhetsskolan

Cedric Colliander, åk 9

Var är dina kläder tillverkade?

- Ingen aning. Säkert Kina, USA eller Finland.

Vet du hurudana förhållanden klädtillverkarna jobbar i?

- Inte säkert så jättebra.

Vad är din åsikt om att återvinna kläder?

- Nåja, sådär. Om de inte passar så kan man bara slänga dem i skräpkorgen.

Vad gör du med dina kläder när du inte längre kan använda dem?

- Jag slänger dem.

I vilket land tror du att de flesta kläder tillverkas? Varför?

- Kina eftersom där finns det mest barn.

Thomas Segercrantz går i årskurs 9 i Storängens skola.

Thomas Segercrantz går också i nian i Storängens skola. Han har en farmor som för gamla kläder till flyktingläger. Thomas Segercrantz går i årskurs 9 i Storängens skola. Bild: Yle/Matilda Laitiala nyhetsskolan,skolelever,thomas segercrantz,yle nyhetsskolan

Thomas Segercrantz, åk 9

Var är dina kläder tillverkade?

- Typ Italien och Thailand.

Vet du i hurudana förhållanden klädtillverkarna jobbar i?

- Nej. Det finns säkert barnarbetskraft.

Vad är din åsikt om att återvinna kläder?

- Det är helt bra.

Vad gör du med dina kläder när du inte längre kan använda dem?

- Om någon vill ha dem så ger jag dem till dem eller så kommer min farmor och hämtar dem och för dem till flyktingläger.

I vilket land tror du att de flesta kläder tillverkas?

- Säkert något asiatiskt land som t.ex. Thailand.

Viveca Hanssons tips på hur du kan förminska ditt koldioxidavtryck.

1. Ät mindre rött kött.

Det är viktigt att minska mängden rött kött vi äter dagligen. Kor och andra köttdjur kräver enorma mängder med mat för att kunna växa. Vi ger mycket mera mat till korna än vad vi får ut av dem i köttform. Om vi skulle minska på köttproduktionen skulle vi kunna producera mera vegetariska produkter som skulle kunna mata en större befolkning. Under en kos liv konsumerar den över 15,000 liter vatten per kilogram, inte bara för att dricka utan också till vattningen av maten den behöver.

2. Slösa inte på vattnet.

Finska befolkningen använder helt för lätt vatten. Vi duschar för länge och slösar på sötvatten.

3. Köp mera inhemskt.

Man borde köpa mera inhemskt istället för att importera från andra länder, eftersom det sparar på transport vilket försämrar miljön. Samtidigt hjälper det den finska ekonomin att köpa inhemskt. Många i Finland köper bland annat också kläder och som produceras fabriker där folk arbetar för svältlön. Då stöder man fabriker som bryter mot mänskliga rättigheter i fattiga länder som t.ex. Bangladesh, Indien och Sri Lanka.

Skriven av: Andreas Wilenius, Hugo Rots, Annina Metsälä, Emelie Åström, Christina Marschan och Linn Odenwall

Artikeln är producerad av: Richard Helsingius, Thomas Bekkhus, Julia Röllich, Matilda Nilsson, Matilda Laitiala, Maja Lindberg, Joanna Henriksson, Adine Wärnå och Nathalia Lundberg som alla går i högstadiet i Storängens skola.

Under de senaste åren har Gymnasiet Grankulla samskola klättrat högt på rankinglistorna. Den ökade populariteten har väckt ett helt nytt intresse för skolan. En av orsakerna tros vara det allt stigande medeltalet.

År 2016 tog skolan emot 84 studerande av 131 förstahandssökare. Medeltalet var det högsta bland landets svenskspråkiga skolor. Ett gymnasium med högt medeltal får ofta stor uppmärksamhet i media, men frågan är om det påverkar skolans popularitet.

Det visar sig att de flesta som går i GGs har valt skolan för att den ligger nära och har ett mångsidigt kursutbud. En tredjedel har påverkats av det höga medeltalet.

Nyhetsskolan har intervjuat elever och rektor i Gymnasiet Grankulla samskola (GGs) för att ta reda på om prestation och vitsord vinner över skolanda och bra marknadsföring. Det visar sig att de flesta som går i GGs har valt skolan för att den ligger nära och har ett mångsidigt kursutbud. En tredjedel har påverkats av det höga medeltalet.

Gymnasieelever: kortare skolväg och bra kursutbud

Clara Wirta gick grundskolan i Norsen i Helsingfors och nu är hon förstaårsstuderande i GGs.

- Jag var på skuggbesök i skolan och tyckte att stämningen verkade jättebra. Då jag har gått hela grundskolan i Helsingfors men ändå bott i Grankulla en längre tid ville jag lära känna nya människor. Dessutom är skolvägen inte så lång. Kursen i journalistik lockade också men jag fick den inte att rymmas in i mitt schema i år.

Clara Wirta var på skuggbesök innan hon gjorde sitt val. Clara Wirta går i Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström clara wirta,Gymnasiet Grankulla samskola,nyhetsskolan,yle nyhetsskolan

Julia Lönnfeldt är andraårsstuderande i GGs. Högstadiet gick hon i Sököviken i Esbo.

- Jag sökte till GGs främst för det goda kursutbudet och för skolresorna som det talades om mycket på infokvällen. GGs erbjuder också speciellt mycket kurser i historia, och eftersom jag är intresserad av ämnet påverkade det också mitt val.

Julia Lönnfeldt lockades av kurser i historia. Julia Lönnfeldt går i Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström Gymnasiet Grankulla samskola,julia lönnfeldt

Eleverna i GGs: därför sökte vi till Grankulla

Av de 53 ettor och tvåor som svarat på enkäten har de flesta valt skolan eftersom den ligger nära hemmet. Många har också valt skolan på grund av det stora kursutbudet och möjligheten att resa.

De som svarat "övrigt" på enkäten har antingen valt gymnasiet på grund av någon specifik kurs som de vill gå eller för att de av bekanta hört att skolan är bra.

Tidigare resultat i studentskrivningarna samt föräldrarnas vilja har inte alls påverkat valet.

En graf över vilka orsaker som påverkade att folk valde att söka till Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle Diagram,grafer,Gymnasiet Grankulla samskola

GGs har de senaste åren tävlat med Lärkan i Helsingfors om det högsta medeltalet, men i den senaste antagningen var det Grankulla som tog täten igen.

Tidigare år har Gymnasiet Lärkan haft det högsta medeltalet medan GGs har legat strax efter. De senaste åren toppades Lärkan av Grankulla då GGs hade ett medeltal på 8,31 medan Lärkans låg på 8,25.

Naturligtvis spelar prestation och ranking också en viss roll, då vi inte bara är en skola med bra gemenskap utan också fungerar och står för kvalitet.― Niklas Wahlström, rektor vid Gymnasiet Grankulla samskola

Av de elever som svarade på enkäten har en tredjedel påverkats av det höga medeltalet när de valt skola. Nästan 40 procent av eleverna tänkte inte alls på medeltalet. GGs var ändå ett självklart val för de flesta: 64 procent av eleverna tyckte att valet av skola var enkelt.

Diagram över om Gymnasiet Grankulla samskolas höga medeltal har påverkat folk när de sökte in till skolan. Bild: Yle Diagram,grafer,Gymnasiet Grankulla samskola

Av de elever som fyllt i enkäten har över 90 procent haft GGs som första val. Det beror i stor utsträckning på att det de senaste åren varit så många förstahandssökande till skolan.

Elever med skolan längre ner på listan har inte fått plats efter att alla förstahandssökande fått sina platser i GGs. Av de 49 elever som svarat att GGs var deras första val har de flesta haft antingen Lärkan eller Mattliden i Esbo som andra val.

Därför är GGs så populärt - enligt rektorn

Gymnasiet Grankulla samskolas rektor, Niklas Wahlström berättar om hur skolan har fått ett så gott rykte om sig och om hur han ser på skolans växande popularitet.

- Helsingforsgymnasierna menar att Grankulla samskolas popularitet beror på bra marknadsföring i form av annonser och nytt material. Jag, däremot, hoppas att populariteten beror på ett gott rykte som skapas av att ungdomarna har varit nöjda och sprider vidare sin positiva upplevelse till andra.

Niklas Wahlström är rektor för Gymnasiet Grankulla samskola.

Niklas Wahlström som är rektor för Gymnasiet Grankulla samskola har inget intresse av att tävla om vem som är "bäst". Niklas Wahlström är rektor för Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström Gymnasiet Grankulla samskola,niklas wahlström,Rektor

- Enligt mig är den bästa marknadsföringen att både ungdomar och vårdnadshavare är tillfredsställda med skolans jobb. Jag hoppas att GGs har blivit en populär skola för att vi har utvecklats och förbättrats med åren, och att detta leder till att folk söker hit - inte för att vi har flashiga reklamer och stor synlighet i media.

Gällande förhållandet till andra skolor har rektorn inget intresse av att tävla om vem som är “bäst” eller har det högsta medeltalet. Enligt honom ska en bra skola utvecklas i egen takt och vara oberoende av andra.

Jag hoppas att GGs har blivit en populär skola för att vi har utvecklats och förbättrats med åren, och att detta leder till att folk söker hit - inte för att vi har flashiga reklamer och stor synlighet i media.― Niklas Wahlström, rektor vid Gymnasiet Grankulla samskola

Wahlström tror att ungdomarna fäster större vikt vid skolandan och att det ska råda ett okomplicerat förhållande mellan elever och lärare.

- Naturligtvis spelar prestation och ranking också en viss roll, då vi inte bara är en skola med bra gemenskap utan också fungerar och står för kvalitet.

Skriven av: Ellen Forsström, Emilia Lundsten, Anna Hedström och Joel Vauhkonen som alla går i Gymnasiet Grankulla samskola.

Matematik räknas bäst med papper och penna. Det är lärare och studerande i gymnasiet överens om. Många gör nu allt för att undvika det digitala provet. Lärare rekommenderar att skriva provet tidigare.

Linda Paavola, Oona Koskenvesa och Clara Wirta som går i Gymnasiet Grankulla samskola (GGs) är missnöjda med digitaliseringen av matematiken. De har alla en negativ inställning till att jobba med matematik på datorn.

Varför måste vi skriva ett digitaliserat matematikprov ifall vi använder oss av penna och papper i majoriteten av våra kurser?― Linda Paavola, gymnasieelev

Paavola och Koskenvesa uttryckte hur de anser att det tar mycket längre att göra uppgifterna eftersom det är så komplicerat att räkna på datorn. Det tar även en längre tid att uppfatta och lära sig stoffet som erbjuds i de olika kurserna.

– Det är inte lika enkelt som att bara ta i en penna och börja räkna, förklarar Oona Koskenvesa som är gymnasieelev vid GGs.

Koskenvesa berättar att det inte går att göra matematikläxor hemma eftersom skolan använder programmet Abitti som eleverna inte har tillgång till hemma.

På bilden från vänster Linda Paavola, Oona Koskenvesa, Bianca Björksten och Felix Itkonen. Gymnasieelever på bänk i skolkorridor. Bild: Yle/Daniela Aure gymnasieelever,Gymnasiet Grankulla samskola,skolan (fenomen)

Många elever som har kort matematik har valt att skriva provet redan på hösten eftersom de inte vill skriva det digitalt― Clara Wirta, gymnasieelev

Paavola och Koskenvesa är oroliga över att de endast har ett par kurser där de lär sig hur man ska räkna på datorn.

– Varför måste vi skriva ett digitaliserat matematikprov ifall vi använder oss av penna och papper i majoriteten av våra kurser? frågar Paavola.

Clara Wirta som läser den korta lärokursen i matematik är inte heller positivt inställd till den stora förändringen. Wirta är en av flera elever som har valt att skriva studentprovet i matematik redan på hösten 2018 för att undvika att skriva provet digitalt.

– Många elever som har kort matematik har valt att skriva provet redan på hösten eftersom de inte vill skriva det digitalt, förklarar Wirta.

Jag rekommenderar kortmatematikerna att inleda studentexamen med kort matematik på hösten 2018 (före provet digitaliseras).― Henrik Nyman, matematiklärare vid Gymnasiet Grankulla samskola

Flera elever måste ändra om sina kurser och planer inför studentskrivningarna på grund av förändringen. Också Wirta säger att hon var tvungen att ändra på sina planer i gymnasiet.

– Ingen vet vad det innebär att skriva provet digitalt. Det är så oklart. Därför tror jag att flera elever väljer att skriva studentprovet i kort matematik redan på hösten.

Clara Wirta säger att ingen vet vad det innebär att skriva matematikprovet digitalt. Clara Wirta går i Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström clara wirta,gymnasieelever,Gymnasiet Grankulla samskola,skolelever

Clara Wirta tycker ändå att digitaliseringen i alla de andra ämnena, förutom i de naturvetenskapliga ämnena, är en bra sak. Hon tycker att det är lätt att hänga med eftersom takten på lektionerna är rätt så snabb.

– Jag lär mig bättre genom att skriva för hand. Man skriver och lär sig samtidigt, vilket gör det lättare att komma ihåg innehållet. Men om det är mycket att anteckna använder jag hellre datorn, det går lättare att hinna med då.

Mattlidens och GGs:s negativa inställning mot digitalisering av matematiken

91 förstaårsstuderanden från skolorna Mattlidens Gymnasium i Esbo och Gymnasiet Grankulla samskola svarade på Nyhetsskolans enkät om digitaliseringen av studentskrivningarna.

Av enkäten framgår det att 45 procent av eleverna är för digitaliseringen överlag, medan 85 procent var negativt inställda till de digitala studentproven i matematik.

Man kan inte annat än konstatera den tydliga kontrasten mellan förhållandet till digitaliseringen överlag och till just matematikens digitalisering.

Diagram över var gymnasieelever tycker om digitaliseringen av matematikprovet. Bild: Yle Diagram,grafer

Diagram över vad gymnasieelever tycker om digitaliseringen av studentexamen överlag. Bild: Yle Diagram,digitalisering,grafer

Lärarna delar elevernas oro och missnöje

Jan-Anders Salenius, matematiklärare i Brändö gymnasium, delar elevernas oro. I en intervju i tidningen Läraren (12.1.2017) säger han att pedagogiken borde komma först sedan datorerna men att det nu verkar bli tvärtom.

– Man har tagit in tekniken i klassrummen utan att man egentligen funderat på kursinnehållet. Vad är det vi vill att en gymnasieelev ska kunna i dag? Först när vi har svaret på den frågan borde vi fundera på med vilken teknik det ska ske, säger Salenius.

Fördelar med digitaliseringen av matematik är enligt Salenius svårare att hitta. Han menar trots allt att gällande vissa delar i matematiken, till exempel grafritandet och analysen, kan tekniken vara till stor hjälp.

– Matematiken är ändå oftast så mycket snabbare med papper och penna.

Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål.

Matematiken är det sista ämnet som digitaliseras i studentskrivningarna. Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål. Bild: Yle/Joni Kyheröinen digitala studentskrivningar,elektroniska studentskrivningar,studentskrivningar,vasa,vasa övningsskola,vasa övningsskolas gymnasium,österbotten

Det största problemet med digitaliseringen ligger ändå i själva strukturen av dataprogrammen. Salenius anser att de nuvarande programmen inte är tillräckligt användarvänliga och efterlyser en förändring.

– Eleven behöver endast visa få mellansteg med de dataprogram vi har nu, trots att det i synnerhet är mellanstegen som borde synas, säger Salenius.

Eftersom mellanstegen i och med digitaliseringen inte kommer att synas lika tydligt är det viktigt att frågorna ställs på ett sätt som trots det mäter samma kunnande.

– Numera kan man inte direkt fråga kortare frågor i studentexamensprovet eftersom de kan lösas med hjälp av räknare på två sekunder utan att eleven visat hur hen resonerat, säger Salenius.

Lärarna saknar digitala modellprov

Det blir svårt både för lärare och elever att förbereda sig för det digitaliserade provet eftersom man inte kan veta hur provet ser ut säger Henrik Nyman som är matematiklärare vid Gymnasiet Grankulla samskola.

– Tyvärr saknas modellprov som kunde ge elever en glimt om hur det ser ut. Nu har vi inget elektroniskt material att utgå från.

Hur är det med dina gymnasieettor som du undervisar i kort matte, är de nöjda eller besvikna med hela förändringen?

– Gymnasieeleverna i årskurs 1 är oroade. De skulle helst önska att skriva studentexamen med penna på papper, alltså hösten 2018. Från och med våren 2019 blir matematik digitalt som det sista ämnet i studentskrivningarna.

Lärare rekommenderar studeranden med kort matematik att skriva studentprovet redan på hösten, då de inte vet hur provet kommer att se ut efter reformen. De som studerar lång matematik kan inte skriva matematikprovet tidigare eftersom det är svårt att hinna med alla kurser innan höstens skrivningar.

Gymnasieeleverna använder programmet Abitti för att räkna uppgifter på datorn.

Abitti kan endast användas ifall eleven själv har abitti-operativsystemet, vilket många elever inte har tillgång till hemma. Gymnasieeleverna använder programmet Abitti för att räkna uppgifter på datorn. Bild: YLE/Petra Bredenberg abitti,datorprogram,gymnasiet,matematik

Är oron befogad?

– Allt nytt kan kännas skrämmande. Det är min uppgift att presentera en lösning. Jag rekommenderar kortmatematikerna att inleda studentexamen med kort matematik på hösten 2018, säger Nyman.

– Det finns också fördelar att skriva på hösten. Min erfarenhet är att de som skriver på våren brukar glömma lärostoff på grund av en tyst period. Därför rekommenderar jag att i stället ha flera matematikkurser under ett kortare tidsintervall. Förstås blir det intensivare att ha en matematikkurs i varje period.

Vad vinner man på att digitalisera studentprovet i matematik?

– LibreOffice som används i provsystemet är jämförbart med Excel, som används i arbetslivet. LibreOffice är kostnadseffektivt att använda i skrivningarna istället för Excel.

Andra fördelar som Nyman lyfter fram är att statistik blir lättare att hantera med datorer. Proven kan också innehålla mera material och ämnesövergripande texter från internet, vilket i sin tur gör allt substantiellt krävande, jämfört med för kanske fem, tio år sedan. Digitala prov tillåter dessutom mera utrymme än på papper.

Texten är skriven av Daniela Aure, Ronja Johansson, Bettina Paulsson och Janne Saarikoski som alla går i Gymnasiet Grankulla samskola.

Att intresset för språk i studentskrivningarna dalar är ett allmänt faktum. Det handlar inte om att vi ungdomar är lata och inte bryr oss om språk. Det handlar (helt enkelt) om att det inte är schemamässigt möjligt.

Gymnasierna i hela Finland har precis haft kursval då studerande bestämmer sig för vad de ska läsa för kurser nästa år. Jag vill skriva sju ämnen i studenten. Inför nästa år får jag bara välja 35 kurser plus sådana som jag eventuellt tänker tentera, då är jag uppe i 39 kurser. 18 obligatoriska, resten valbara och ändå ingen plats för extra språk.

Jag började läsa tyska i åttan efter att jag sett på tyska tv-program och då fått den fenomenala idén att börja läsa ett främmande språk. Nu i dag vill jag läsa språk men det är helt enkelt inte möjligt för mig eftersom jag vill läsa så mycket annat.

Behöver vi verkligen sex obligatoriska kurser i engelska? Språkprov i engelska. engelska,grammatik,ord,prov,språk,språktest,språkundervisning

Ett extra språk innebär ca 3-4 kurser till per läsår. Förutom kurserna skall man också lära sig grammatik, ord och så småningom få ihop dem till meningar och tal. Det vill säga kunna kommunicera.

Studier visar att ju tidigare man börjar läsa språk desto bättre lär man sig och kan tillägna sig språket. Varför måste inte alla lågstadieskolor då bjuda ut främmande språk? Visst är det väl en resursfråga också men de pengarna skulle man få tillbaka när sämre språkkunskaper inte längre skulle hota Finlands ekonomi.

Om det inte finns tillräckligt lärare i främmande språk kanske två-tre skolor i närheten kunde dela på en lärare? Det är trots allt inte hemskt många extra timmar skola man kan ha på lågstadiet. Det skulle resultera i många flugor i en smäll: någon får ett jobb, Finlands ekonomi gynnas och studerande lär sig språk. Vad är inte bättre än det?

Ungdomar är inte lata för att vi inte skriver språk i studenten. Det är helt enkelt inte möjligt om man, som jag, är intresserad av flera ämnen.

Skoleleverna satsar mest bara på engelska, övriga språk kollapsar visar siffror som mediegruppen Uutissuomalainen lagt fram. Varför har vi då till exempel sex obligatoriska kurser engelska i gymnasiet om alla nu satsar på engelska? Sex obligatoriska kurser är ganska mycket. Det är lika mycket som modersmålet och korta matematiken. Det är ungefär tolv procent av de obligatoriska kurserna. Ett annat exempel är finska. De flesta kan finska, varför har vi då sex obligatoriska kurser också av det?

Brexit blir också intressant när man funderar just på engelska. Kommer jag att ha nytta av engelskan jag studerat? Borde jag absolut fortsätta läsa tyska eftersom tyskan tillsammans med franskan kommer att bli de största språken inom EU? Det är väldigt mycket osäkerhet kring frågan vilket gör att jag blir ännu mer olustig i mitt beslut att sluta läsa tyska.

Ett sätt att locka studeranden att läsa dessa viktiga språk är att man kunde marknadsföra till exempel kurser på Arbis och kvällsgymnasiet. Problemet här är att ingen studerande vet hur den ska gå tillväga. Hur anmäler man sig till en kurs på Arbis eller kvällsgymnasiet? Vad innebär det för ens studier? Hur fungerar det egentligen? Jag har ingen aning.

Sex obligatoriska kurser i både engelska och finska är ganska mycket. Det är lika mycket som modersmålet och korta matematiken. Det är ungefär tolv procent av de obligatoriska kurserna.

Att läsa en tyskkurs på kvällsgymnasiet skulle jag bra kunna tänka mig och det finns säkert också andra som tänker i samma banor som jag. Men jag måste få erkänna att vi studerande kan behöva den där lilla puffen att “Hej, har du funderat på att du kan läsa detta på kvällsgymnasiet?”

Ungdomar är inte lata för att vi inte skriver språk i studenten. Det är helt enkelt inte möjligt om man, som jag, är intresserad av flera ämnen. Då måste någonting lämnas bort och då känns språk lättast att lämna.

SAOL, Svenska Akademiens ordlista. Bild: Yle/Hedda Jakobsson experttimmen,saol,språk,språkvetarna,svenska akademiens ordlista

Om jag om två år vill bli färdig från gymnasiet måste jag faktiskt gå alla obligatoriska kurser. Det är inte mitt fel att vi har så många obligatoriska kurser som måste avläggas. Samhället vill att vi ska ha en bred allmänbildning samtidigt som framtiden kräver att vi ska kunna främmande språk. Detta går helt enkelt inte ihop.

Så sluta tro att vi är lata. Vi har inte möjligheten och det är här problemet ligger.

Kolumn skriven av: Josephine Hellbom, gymnasiestuderande vid Gymnasiet Grankulla samskola

Statistiken för elevernas val av språkkurser och språk de väljer att skriva i studentexamen i gymnasiet har visat en kurva nedåt sedan sekelskiftet. Nästan varannan skolelev slutar läsa språk efter högstadiet. Enligt eleverna själva beror det här på de begränsade möjligheterna att läsa språk.

Dagens ungdomar skriver i regel de två nationalspråken och engelska i studenten. Det har blivit vanligare att eleverna endast läser minimiantalet språk, alltså två språk utöver modersmålet. Det finns 6 obligatoriska kurser i vardera. Antalet motsvarar mängden obligatoriska kurser i kort matematik.

Det populäraste språket i dag är tyska, med franska och spanska som tvåa och trea.

Sex obligatoriska kurser i både finska och engelska är ganska mycket. Det har varit svårt för många av mina språkintresserade kompisar att få in alla ämnen de vill ha i schemat. Att inte välja att läsa fler språk är ett av de lättaste sätten att minska antalet kurser.― Gymnasieelev.

De valfria språkens minskade popularitet kan bero på ett minskat intresse men också på att det inte erbjuds undervisning i det språk man vill läsa. I många skolor har man haft problem med att nå upp till det minimiantal elever som krävs för att starta en ny grupp.

Elever under en lektion i främmande språk i Gymnasiet Grankulla samskola.

Gruppstorleken är ofta liten, men är det för få som väljer ett främmande språk kan skolan eller kommunen inte ordna undervisning av ekonomiska skäl. Elever under en lektion i främmande språk i Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Catharina Baumgartner främmande språk,gymnasiet,Gymnasiet Grankulla samskola,nyhetsskolan,Språkundervisning,språkundervisning,yle nyhetsskolan

Majoriteten av gymnasieeleverna ser det som något naturligt att skriva finska och engelska i studentexamen, eftersom de är en så stor del av vardagen och för att det finns så många obligatoriska kurser.

De anser att det förbereder en väl med mycket övning under de många kurserna. Men att det inte är ovanligt att det på grund av det har svårt att få andra språk att rymmas med på kursbrickan. Ett nytt språk i schemat innebär 3-4 kurser till per läsår, och kan i vissa fall leda till att maxantalet kurser överskrids.

Det handlar inte om att vi ungdomar är lata och inte bryr oss om språk. Det handlar helt enkelt om att det inte är schemamässigt möjligt.― Josephine Hellbom, förstaårsstuderande vid Gymnasiet Grankulla samskola

Nyhetsskolan gjorde en gallup med 265 elever från Gymnasiet Grankulla samskola, Tölö gymnasium i Helsingfors och Mattliden i Esbo. Av enkäten framgår det att majoriteten av eleverna tycker att språk är intressant, allmänbildande, och nyttigt inom arbetslivet.

Orsakerna till att eleverna tidigare har slutat läsa språk är främst att språk drabbas av konkurrens från andra ämnen som intresserar. Också kravnivån påverkar.

Diagram över varför gymnasieelever väljer att sluta läsa ett främmande språk i gymnasiet.

Därför slutar elever att läsa främmande språk i gymnasiet. Diagram över varför gymnasieelever väljer att sluta läsa ett främmande språk i gymnasiet. Bild: Yle främmande språk,gymnasiet,Gymnasiet Grankulla samskola,Språkundervisning,språkundervisning

"Bra om Finland kan erbjuda språkkunnig service"

Markus Ahlfors som är lärare i samhällslära vid Gymnasiet Grankulla samskola menar att det någon gång i framtiden kan vara möjligt att gymnasiekurserna planeras om till de valfria språkens fördel. Ahlfors menar trots det att ämneslärarna skulle protestera ifall andra kurser tas bort.

Inom affärsvärlden har man varit oroade för att finländarnas sämre språkkunskaper försämrar landets ekonomi. Ahlfors drar inte lika direkta paralleller mellan språkkunskaperna och ekonomin.

- Jag skulle inte säga att det skadar vår ekonomi, men språkkunskaper är alltid till fördel inom företagsvärlden. Bättre språkkunskaper underlättar inofficiella möten då partnerskapsavtal ska ingås. Speciellt inom tjänstesektorn så vore det bra om Finland i en större utsträckning kunde erbjuda språkkunnig service. Det har varit en profilering i t.ex. Sverige som man dragit nytta av där. Språket är ändå inte det enda som är avgörande vid lyckade avtalsförhandlingar. Finland är känt och uppskattad för att vara ett land med högkvalitativa produkter och stort förtroende.

Språk är alltid till fördel. Diskussionen borde inte handla om att ett språk är bort från något annat språk. Istället borde vi fokusera på fördelarna med att kunna använda så många språk som möjligt i praktiken.― Markus Ahlfors, lärare i samhällslära

Anser du att finlandssvenskar är mer intresserade av språk?

- Jag tror att språket engagerar. Språkvetaren Patrik Hadenius skrev för några år sedan i Språktidningen att "Om svenskar alltid talar om vädret, tror jag att finlandssvenskar alltid talar om språket". Finlandssvenskar är som jag ser det väldigt språkmedvetna i och med att vi har en minoritetsställning och ett samhällsklimat där det svenska språket ifrågasätts. Finlandssvenskar är måhända mera i kontakt med den praktiska nyttan av att kunna kommunicera på andra språk än engelskan, speciellt med öppnade dörrar inom Norden. Kanske ett språkligt självförtroende spelar in också.

- Språk är alltid till fördel. Diskussionen borde inte handla om att ett språk är bort från något annat språk. Istället borde vi fokusera på fördelarna med att kunna använda så många språk som möjligt i praktiken. Nyckeln till kulturell förståelse är just språket! Denna kulturella förståelse är till fördel både då man beaktar ekonomi och politik, säger Ahlfors.

Artikeln är skriven av: Catharina Baumgartner, Sofia Blomqvist och Julia Lönnfeldt som går i Gymnasiet Grankulla samskola.

Yle Nyhetsskolans reportrar intog Svenska Yle Nyheter, Yle Huvudstadsregionen och Myteriet på radio x3m. Så här såg dagen ut i bilder.

Två skolelever deltar i Yle Nyheters redaktionsmöte.

Catarina Korkman från Winellska skolan i Kyrkslätt och Janne Saarikoski från Gymnasiet Grankulla samskola fick börja dagen med att delta i Yle Nyheters redaktionsmöte. Två skolelever deltar i Yle Nyheters redaktionsmöte. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström möten,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,yle nyhetsskolan

Michelle Kumlin och Lovisa Viinikka sänder Myteriet på radio x3m.

Michelle Kumlin (till vänster) och Lovisa Viinikka från Tölö gymnasium förbereder sig för en direktsänd intervju i radio x3m:s program Myteriet. Michelle Kumlin och Lovisa Viinikka sänder Myteriet på radio x3m. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström elever,lovisa viinikka,michelle kumlin,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,yle nyhetsskolan

Saga Strandén och Emmy Wikström intervjuar för radio.

Saga Strandén (i mitten) och Emmy Wikström från Tölö gymnasium kollar att tekniken fungerar inför en radiointervju. Saga Strandén och Emmy Wikström intervjuar för radio. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström emmy wikström,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,saga strandén,yle nyhetsskolan

Catarina Korkman och Janne Saarikoski intervjuas av Bengt Östling i Aktuellt 17.

Catarina Korkman och Janne Saarikoski bänkar sig med Bengt Östling i Aktuellt 17:s studio för en radiointervju. Catarina Korkman och Janne Saarikoski intervjuas av Bengt Östling i Aktuellt 17. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström aktuellt 17,bengt östling,catarina korkman,janne saarikoski,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,yle nyhetsskolan

Samtidigt tänds den röda "On Air"-lampan i x3m:s studio. Michelle Kumlin och Lovisa Viinikka gör sig redo. Michelle Kumlin och Lovisa Viinikka sänder Myteriet på radio x3m. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström lovisa viinikka,michelle kumlin,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,studior,yle nyhetsskolan

Saga Strandén tar en sista koll på frågorna innan hon sätter i gång bandspelaren. Saga Strandén intervjuar för radio. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,saga strandén,yle nyhetsskolan

Bengt Östling intervjuar Janne Saarikoski för Aktuellt 17. Janne Saarikoski intervjuas i Aktuellt 17. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström aktuellt 17,bengt östling,janne saarikoski,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,yle nyhetsskolan

Lovisa Viinikka intervjuar konstnären Antonia Ringbom.

Lovisa Viinikka intervjuar Antonia Ringbom i Myteriet om hur det var att vara ung för 60 år sedan jämfört med i dag. Lovisa Viinikka intervjuar konstnären Antonia Ringbom. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström Antonia Ringbom,lovisa viinikka,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,studior,yle nyhetsskolan

Emmy Wikström gör sin första radiointervju. Emmy Wikström gör en intervju för radio. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström emmy wikström,Intervju,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,yle nyhetsskolan

Då den röda lampan tänds spetsar Catarina Korkman öronen inför intervjun i Aktuellt 17. Catarina Korkman i Aktuellt 17. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström catarina korkman,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,yle nyhetsskolan

Janne Saarikoski lyssnar på Bengt Östlings fråga om matematikundervisningen i dag. Janne Saarikoski intervjuas i Aktuellt 17. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström aktuellt 17,janne saarikoski,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,yle nyhetsskolan

Michelle Kumlin och Lovisa Viinikka överraskas över Antonia Ringboms beskrivning av sin egen ungdom på 1950-talet. Michelle Kumlin och Lovisa Viinikka sänder Myteriet på radio x3m. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström lovisa viinikka,michelle kumlin,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,yle nyhetsskolan

Aino Asklöf från Winellska skolan intervjuar. Aino Asklöf intervjuar för radio. Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström aino asklöf,nyhetsskolan,nyhetsskolans dag,yle nyhetsskolan

Här kan du lyssna på Michelle Kumlins och Lovisa Viinikkas intervju med Antonia Ringbom i Myteriet.

Här kan du höra Bengt Östling intervjua Catarina Korkman och Janne Saarikoski i Aktuellt 17.

Ladda ned

Lyssna på Emmy Wikström, Saga Strandén och Aino Asklöf i Yle Huvudstadsregionen.

Ladda ned

Vad är Yle Nyhetsskolan @ redaktionen?

Varje år kulminerar Yle Nyhetsskolan i dagen Yle Nyhetsskolan @ redaktionen då vi bjuder in reportrar som deltagit i projektet under våren. Under våren har elever från fyra skolor, både högstadier och gymnasier fått skriva egna nyheter som publicerats på svenska.yle.fi.

I den här artikeln berättar vi hur din klass delta i Yle Nyhetsskolan.

Professor Charlie Beckett säger att fuskmedier är det bästa som hänt journalistiken på många år.

– Man ska ändå alltid komma ihåg att fuskmedier förfalskar nyheter och förvirrar läsarna. Jag vill inte på något sätt underskatta vad fuskmedierna orsakar, säger Becket

Beckett är medieforskare och professor vid London School of economics. Han motiverar sitt påstående med fyra argument.

1. Ner från elfenbenstornet

Beckett säger att kvalitetsmedier måste komma ner från sitt elfenbenstorn och lyssna mera på konsumenterna istället för att lyssna på andra journalister.

– Journalisterna måste gå ut från redaktionerna och ta del av människornas vardag och lyssna på deras åsikter, trots att det kanske inte alltid är just det man vill höra.

2. Journalistiken på väg mot det bättre

Beckett menar att alla vinner på fuskmedierna eftersom de traditionella medierna nu är tvungna att lyssna mera på konsumenterna vilket leder till att journalistiken blir bättre.

Det viktigaste är att journalisterna alltmer måste tänka på hur pålitliga de egentligen är.― Charlie Beckett

Enligt honom syns en tydlig förbättring såväl i Storbritannien och USA som i Finland.

– Det viktigaste är att journalisterna alltmer måste tänka på hur pålitliga de egentligen är, säger Beckett.

Enligt honom har det inom journalistiken funnits en viss arrogans mot publiken.

– Nu är det viktigt att öppna diskussionen och visa arbetssätten också för konsumenterna. Det är fråga om både attityder och arbetssätt, konstaterar han.

3. Skillnaden mellan falska och riktiga nyheter kommer fram

Beckett tror inte att fuskmedierna kommer att försvinna. Men han konstaterar att diskussionen kring falska nyheter påminner konsumenterna om det ansvar och trovärdighet som professionella journalister har.

Han säger också att det är viktigt att det finns någon som gallrar bort falska nyheter från sociala medier.

– Sociala medier fungerar för många som en nyhetsplattform. Därför borde nätverk som till exempel Facebook bli betydligt bättre på att gallra bort falska nyheter.

På onsdag rapporterade Yle att Facebook kommer att anställa 3000 personer för att gallra bort brottsliga videor.

4. Mera känslor till nyhetsrapporteringen

Beckett menar att de traditionella medierna måste ändra på sättet att rapportera.

Han menar att en viktig nyhet borde attrahera läsaren på samma sätt som till exempel kattvideor gör.

Beckett säger att man under de senaste åren kunnat se en förändring i den riktningen och tar som exempel att journalistikens språk håller på att förändras.

– Jag är optimistisk. De traditionella medierna förstår nog att de måste vara där var människorna finns och människorna behöver pålitlig rapportering och diskussion, säger Beckett.

Ursprunglig artikel: Janne Toivonen /Yle

På torsdag drar Skolmusik igång i Vasa och Korsholm. Rekordmånga deltagare är anmälda - dryga 8 000 personer från 164 grundskolor och gymnasier.

Samtliga skolor i Vasa och en del i Korsholm kommer att fungera som övernattning för de som kommer långväga ifrån.

- Vi kommer att ha 150 personer som övernattar här, säger rektor Fredrik Sundell på Gerby skola i Vasa.

Bandet som ska ackompanjera Gerby skolas projektkör i Skolmusik 2017.

Gerby skolas kör ackompanjeras av ett eget band under Skolmusik 2017. I mitten läraren Jenny Nygård. Bandet som ska ackompanjera Gerby skolas projektkör i Skolmusik 2017. Bild: Yle/Sofi Nordmyr gerby skola

Innebär det extra arbete för er?

- Nog är det en hel del men det är Hem och skola- föreningen som sköter det mesta och de tjänar en extra slant på det. Det är de som är nattvakter och sköter om säkerheten i huset, säger Sundell.

Ville vara med för att sjunga

Gerby skola ställer upp med en kör med omkring 30 elever som ackompanjeras av ett band på Skolmusik. Därtill kommer alla elever som går i årskurserna tre till sex att få delta som publik i en av festkonserterna i Botniahallen.

- För det första verkade det jätteroligt och jag gillar att sjunga, säger Isabel Rautamo som går på sjätte klass i Gerby skola.

- Jag gillar och att sjunga och jag tänkte att det skulle vara en kul grej, säger Tilde Löfqvist som också hon går på sjätte klass i Gerby skola.

- Jag vet inte vad som kommer att hända där under skolmusik så jag har svårt att säga vad jag ser framemot mest, säger Noella Håkans, sjätteklassare i Gerby skola.

Läraren Jenny Nygård säger att det är viktigt med evenemang som Skolmusik för att öka elevernas motivation för att hålla på med musik.

- Jag ser framemot att se elevernas miner och reaktioner när vi kommer till den stora festkonserten. Och att vi ska sjunga tillsammans med så många andra.

Arbetar dag och natt

I tisdags inleddes arbetet med att omvandla Botniahallen i Korsholm till en konsertsal. Under fredagen och lördagen hålls två festkonserter där 5 000 personer per konsert ska rymmas in.

Från början var det tänkt att alla deltagare skulle få vara med på en och samma festkonsert men hallens säkerhet håller inte för drygt 8 000 personer.

Men det är inget som grämer arrangörerna, säger verksamhetsledare Martin Enroth på De ungas musikförbund i Svenskfinland (Dunk).

- Det är ett massivt jobb och festkonserterna i Botniahallen blir de riktiga höjdpunkterna efter en process som vi har hållit på med i ungefär 3,5 år, säger Enroth.

Martin Enroth. Martin Enroth, verksamhetsledare för De ungas musikförbund i Svenskfinland (Dunk), är huvudarrangör av Skolmusik 2017. Bild: Yle/Sofi Nordmyr enroth,martin enroth

Nu jobbar de dag och natt för att få klart det sista.

Det som skiljer den här upplagan av Skolmusik från tidigare år är att hela repertoaren består av nyskrivet material och att Finlands 100-års jubileum genomsyrar hela programmet.

På tisdagen började arbetet med att bygga om idrottshallen Botniahallen till en konsertsal. Här ska man hålla festkonserter under Skolmusik 2017.

Arbetet med att bygga om Botniahallen till en konsertsal började i tisdags. På tisdagen började arbetet med att bygga om idrottshallen Botniahallen till en konsertsal. Här ska man hålla festkonserter under Skolmusik 2017. Bild: Yle/Sofi Nordmyr botniahallen,skolmusik 2017

Var ordnas nästa upplaga av Skolmusik?

- Det är hemligt. Vi kartlägger möjliga ställen. Det finns inte så många orter om vi tänker Svenskfinland i första hand, som är kapabla och redo att ta emot så här många skolor och som har en sådan här hall, säger Enroth.

Lördagens festkonsert i Botniahallen är slutsåld. Yle kommer att direktsända både fredagens och lördagens festkonserter på Yle Arenan.

Den brittiska gatukonstnären Banksy har i en ny utomhusmålning visat sin syn på den förestående skilsmässan mellan Storbritannien och EU.

EU-flaggans stjärnor minskar i antal. På målningen ser man hur en man knackar bort en av stjärnorna på EU:s flagga. Samtidigt uppstår det sprickor i den blå bakgrunden.

Målningen dök upp på en vägg nära färjeterminalen i kuststaden Dover på söndag kväll.

Dover är en av de städer som ligger mycket nära den europeiska kontinenten.

Konstnären publicerade sitt väggkonstverk under veckoslutet på sitt officiella Instagram-konto.

Banksy och brexit som konst Bild: EPA/GERRY PENNY Banksy,Brexit,eu-stjärnorna,Europeiska unionen,konst,Storbritannien

Den mystiska konstnären Banksy är känd för sina politiska ställningstaganden.

Banksy och brexit som konst Bild: EPA/GERRY PENNY Banksy,Brexit,eu-stjärnorna,Europeiska unionen,konst,Storbritannien

Banksy - vars identitet är okänd - är en mycket känd graffitiartist runt om i världen.

Hans smågalna och politiska konst pekar ut till exempel politiskt förtryck i Palestina och kapitalistisk girighet i London.

(BBC)

Är du utan sommarjobb? Det är inte för sent, du kan fortfarande hitta ett. Eller varför inte hitta på någonting helt annat? Du kan gå sommarkurser eller skriva blogg som Mette Bergh.

Många unga upplever att sommarjobbssökandet tar upp mycket tid och är mentalt tungt. Det handlar inte bara om stressen över att få det jobb man vill ha utan själva ansökningsprocessen är krävande.

– Jag tycker det är jättejobbigt egentligen, det är lite mera så att sommaren blir en stund då ångesten egentligen byggs upp för att få det där sommarjobbet som är jättesvårt att få, säger Mette Bergh som studerar på Social- och kommunalhögskolan i Helsingfors.

Ibland känns det ganska hopplöst.― Mette Bergh

Enligt henne är det väldigt tungt att göra flera ansökningar.

– Det känns som att man måste satsa fullt på varenda ansökan man gör och på något sätt göra varje ansökan unik. Sen när man har gjort 25 stycken unika ansökningar har det gått en hel del tid och ork.

Mycket upp till en själv

Unga är ändå bra på att söka sommarjobb, enligt Irene Råstu på arbets- och näringsbyrån. Hon menar att det är viktigt att hålla sig framme på arbetsmarknaden.

– Man måste vara ute i god tid och hålla sig aktiv, redan under början av året. Tyvärr är det så att det är ganska långt upp till en själv. Man ska ringa runt, använda sina kontakter och skicka öppna ansökningar. Sen kan man också helt enkelt gå in på ställen och fråga runt.

Om du inte har jobb kanske du kan hjälpa till på någons gård. Karleby gård, ett av de gamla bostadshusen på gården. Bild: Yle / Hanna Othman Gård,karleby gård,östnyländska herrgårdar

Enligt Närings-, trafik- och miljöcentralen finns det 8 668 under 25-åriga arbetslösa i Nyland i år vilket är 14.1 procent färre än ifjol, men på samma gång har mängden nya arbetsplatser minskat med 7.6 procent. I Österbotten har däremot mängden unga arbetslösa sjunkit och mängden nya arbetsplatser är nu fler än förra året.

Konkurrensen hård

Med så många arbetssökanden är konkurrensen på arbetsmarknaden hård och arbetsgivare söker arbetare med kunskap. Enligt Mette kan kraven ibland bli för höga.

– Ibland känns det ganska hopplöst. Du ska ha arbetserfarenhet för att få ett jobb, men hur ska du få arbetserfarenhet om du inte får ett jobb.

Jag prioriterade jobb inom min egen bransch men har också sökt jobb annanstans.― Mette Bergh

Irene håller med om att kraven på arbetserfarenhet kan vara hårda från arbetsgivarnas sida, men samtidigt finns det områden som unga arbetssökande kan bättra sig på.

– När det kommer till vett och etikett tycker jag att unga kanske har tappat greppet lite. Det här med att skaka hand, titta andra i ögonen och låta telefonen vara. Deltagande i sociala situationer, exempelvis diskussioner vid kaffebordet, är någonting som arbetsgivare nog får kräva.

Jobb inom den egna branschen?

Det är inte bara arbetsgivarna som har krav, utan de arbetssökande har även krav på sina arbetsgivare. Att hitta jobb som motsvarar exempelvis sin utbildning är ett krav som förekommer ofta.

– Jag prioriterade jobb inom min egen bransch men har också sökt jobb annanstans. Man ska inte vara för kräsen när man är ung men jag tycker nog att man kan försöka hitta något som kanske motsvarar sin utbildning.

Ibland kan den egna branschen vara ganska svår att komma in i, därför är praktikplatser är något som både Mette och Irene uppskattar.

– På många högskolor finns det av någon anledning frivillig praktik, jag tycker att praktik borde vara obligatoriskt. Man lär sig jobba genom att vara på jobb, säger Irene.

Arbeta utan lön?

Det är inte ovanligt att studerande arbetar utan lön nuförtiden, bara i hopp om att få in foten på en arbetsplats inom den egna branschen. Irene tycker inte att gratis jobb är vettigt men Mette skulle kunna tänka sig en obetald praktikplats i värsta fall.

– Om det skulle vara det enda alternativet. Om jag ändå inte har ett jobb eller någonting att göra på sommaren kan jag ju passa på att få lite arbetserfarenhet.

Skulle du jobba gratis? En person som betalar pengar åt en anställd Bild: Yle/Joel Grönqvist betala,betalaktamaser,betaltjänster,löner,löneskillnader,pengar,Sedel,sedlar

Vad händer om man inte får ett jobb? Finns det någonting man kan göra åt det?

– Man kan studera till inträdesförhör eller söka sig utomlands på språkresor eller jobba utomlands. Vi är onödigt försiktiga med att söka jobb utanför Finland, ungdomar ger bara upp om de inte får jobb här. Det finns massvis med jobb i Sverige och Norge, där man bra klarar sig med svenska, säger Irene.

Hur är det om man inte vill jobba, är det okej att vara ledig en sommar?

– Har man möjlighet att vara ledig så är det upp till en själv, man hinner jobba resten av livet. Samtidigt ska man vara medveten om att andra som väljer att arbeta får arbetserfarenhet medan du blir utan. Men om man exempelvis reser en hel sommar eller håller på med en hobby kan det också räknas som en erfarenhet i arbetsgivarnas ögon, säger Irene.

Mette vill inte sitta sysslolös på sommaren.

– För mig känns det som att jag borde göra någonting och inte bara sitta still. Jag tror att jag skulle bli rastlös om jag inte hade någonting att göra.

Söker du ännu sommarjobb?

Då kan du gå in på TE-byråns hemsida och registrera dig på bemanningsföretagens sidor, där kan det dyka upp sommarjobb. Om du inte vill jobba under sommaren kan du få tips på vad du kan göra här.

Text: Max Rantakangas

Blackbird tog sig inte vidare till final. Bland andra Sveriges Robin Bengtsson och Portugals Salvador Sobral gick däremot till finalen på lördag.

Finland var i final senast år 2014. Det är alltså tredje året i rad som det inte gick vägen i tävlingen.

Norma John består av vännerna Leena Tirronen och Lasse Piirainen. De har själva skrivit låten Blackbird, som handlar om hjärtesorg.

Norma Johns uppträdande har beskrivits som konst på scenen och Leena Tirronens röst som berörande. Vadslagningsbyråerna trodde på Norma Johns chans att ta sig till final och som bäst har Finland haft åttonde lägsta oddsen.

Följande länder gick vidare till finalen:

Moldavien: Sunstroke Project - Hey Mamma
Azerbajdzjan: Dihaj - Skeletons
Grekland: Demy - This is Love
Sverige: Robin Bengtsson - I Can't Go On
Portugal: Salvador Sobral - Amor Pelos Dois
Polen: Kasia Moś - Flashlight
Armenien: Artsvik - Fly With Me
Australien: Isaiah - Don't Come Easy
Cypern: Hovig - Gravity
Belgien: Blanche - City Lights

De tio som gick vidare tillsammans på scenen. Länderna som gick vidare från semifinal 1 i Eurovision 2017. Bild: EBU / Thomas Hanses eurovision 2017,Eurovision Song Contest,Eurovision Song Contest 2017

Utan finalplats blev:

Finland: Norma John – Blackbird
Albanien: Lindita – World
Tjeckien: Martina Bárta – My Turn
Georgien: Tamara Gachechiladze – Keep the Faith
Island: Svala – Paper
Montenegro: Slavko Kalezić – Space
Slovenien: Omar Naber - On My Way
Lettland: Triana Park - Line

Sverige var det enda nordiska landet som tog sig vidare ur den första semifinalen. Också Islands Svala blev utanför finalen.

Portugal är ett av de segertippade länderna som tog sig vidare. Azerbajdzjan har inte en enda gång missat finalen sedan de kom med år 2008, och gjorde det inte i år heller.

Portugal är i final för första gången sedan 2010 tack vare Salvador Sobral. Salvador Sobral. Bild: EBU / Andreas Putting eurovision 2017,Eurovision Song Contest,Eurovision Song Contest 2017,Salvador Sobral

Robin Bengtsson framför sitt nummer på Eurovisionsscenen.

Sveriges Robin Bengtsson öppnade den första semifinalen, men ska uppträda i den andra halvan av finalen. Robin Bengtsson framför sitt nummer på Eurovisionsscenen. Bild: EBU / Thomas Hanses eurovision 2017,Eurovision Song Contest,Eurovision Song Contest 2017,Robin Bengtsson

Den andra semifinalen sänds torsdagen den 11 maj och finalen lördagen den 13 maj på Yle TV2 och på Yle Arenan med start klockan 22. Sändningarnas refereras på svenska av Eva Frantz och Johan Lindroos.

Yle X3M:s långkörare Sex & Sånt belönas med en prissumma på 6000 euro. Programmet har i drygt 15 år vänt in och ut på alla sexrelaterade frågor som finlandssvenska ungdomar ställt och fortfarande ställer sig.

Svenska kulturfonden har i år valt att ge Anita och Nils Meinanders pris för medicinsk forskning till Yle X3M och Sex & Sånt.

- Det känns jättebra, säger Isa Mårtenson som själv varit programledare och numera fungerar som producent för Sex & Sånt.

- Det här priset legitimerar vårt arbete och gör så att ännu fler får veta vad vi håller på med, säger Dan Granqvist som i år, passande nog, firar sexårsjubileum som programledare.

"Din son sa kuk i radion"

En av Sex & Sånt viktigaste uppgifter är att avdramatisera sex och sexualitet - något programmet, enligt Svenska kulturfonden, lyckas utmärkt med.

I prismotiveringen står det bland annat: ”Utan pekpinnar och med ett lättsamt, men alltid sakligt, tilltal har Sex & Sånt ledsagat otaliga svenskspråkiga ungdomar på vägen till vuxenlivet.”

- Kanske är det samhällsutvecklingen överlag men jag tycker faktiskt att folk har blivit bättre på att prata om sex, säger Dan.

Under de år han jobbat med Sex & Sånt, både i radio, tv och på webben har han aldrig upplevt att folk skulle ha reagerat negativt på hans jobb.

Kanske är det samhällsutvecklingen överlag men jag tycker faktiskt att folk har blivit bättre på att prata om sex.― Dan Granqvist

- Nej, det har nog inte hänt! Mamma har en gång fått höra att: ”Din son sa kuk i radion”, och hon svarade bara: ”Ja, det är just sådant de pratar om”, säger Dan.

"Jag blir stolt över min egen fitta"

Med nya generationer kommer nya frågor, men det finns också gamla klassiker som hänger med.

- Det verkar vara så stigmatiserat för män att gå och visa upp kuken för en läkare att de hellre frågar oss om allt från storlek till konstiga prickar, säger Dan.

Både Isa och Dan tycker att det allra roligaste med Sex & Sånt är de stunder när de märker att de hjälpt någon eller fått hen att känna sig mer du med sin egen kropp.

- På Pampas nationaldag i år hade vi ett fitt-memory med bilder på helt normala underliv. Det var alltså inga porrfilmsbilder. Då var det en tjej som lite i förbigående sa: ”Man blir ju stolt över sin egen.” Det var fint, säger Isa.

- Jag minns också en gång när en kille hörde av sig och sa att Sex & Sånt och egentligen hela X3M hade fått honom att inse att det inte var något fel på honom trots att han är bög. En sådan kommentar lever man på i flera år, säger Dan.

Dehär unga musikaliska genierna står på scenen i MGP:s direktsända final lördagen den 23 september i Yle Fem och på Yle Arenan:

Rasmus Ekholm, 8 år, Esbo
Silvia Kela, 8 år, Helsingfors
Hugo Käld, 10 år, Kronoby
Elin Laihorinne, 14 år, Jakobstad
Elvira Nyrönen, 13 år, Jakobstad
Smilla Påvall, 13 år, Mariehamn
Michelle Sarström, 12 år, Lindkoski, Lappträsk
Asta Sharma, 9 år, Vasa
Alvar Svartsjö, 10 år, Åbo
THE FREEZ = Alexandra Lundin 12 år, Ebba Lundström 12 år, Ellinor Kevin 12 år, Josefina Saarinen 11 år, Sofie Rosström 11 år, Ekenäs

Läs mer om dem här och kolla in hur de reagerade när de fick veta att de kommit med i MGP.

Rasmus: Finalist i MGP 2017

Silvia: Finalist i MGP 2017

Hugo: Finalist i MGP 2017

Elin: Finalist i MGP 2017

Elvira Nyrönen står framför en vägg, hon är finalist i MGP.

Elvira: Finalist i MGP 2017

Smilla: Finalist i MGP 2017

Michelle Sarström, hon är finalist i MGP.

Michelle: Finalist i MGP 2017

Asta Sharma i skogen, hon är finalist i MGP.

Asta: Finalist i MGP 2017

Alvar: Finalist i MGP 2017

Josefina Saarinen, Sofie Rosström, Ellinor Kevin, Ebba Lundström, Alexandra Lundin, som tillsammans bildar bandet The Freez, de är finalister i MGP.

The Freez: Finalist i MGP 2017

I MGP-finalen dansar 10 duktiga bakgrundsdansare till artisterna.

Dessa har i år sållats fram via projektet Make You Move, som FSU ordnade i mars.

MGP dansarna 2017

Madeleine Ahola, 14 år, Esbo, Elmina Arvidsson, 11 år, Lielax, Oliver Brandt, 9 år, Esbo, Stella Branér, 12 år, Gottby, Åland, Emmy Dönnes, 11 år, Jomala, Emma Heiniö, 14 år, Mariehamn, Aisha Kassem, 12 år, Esbo, Maximilian Roininen, 9 år, Vanda, Mirella Roininen, 12 år, Vanda, Ines Viinikkala, 14 år, Esbo

Elmina Arvidsson står på ett ben på en brygga.

Emma Dönnes gör spagat på en segelskutas bom.

Aisha Kassem står på en tå på en brygga.

Maximilian Roininen ute framför en buske.

Mirella Roininen på huk och visar segertecknet med två fingrar.

MGP - Melodi Grand Prix är en låtskrivartävling för 8-15-åringar som produceras i samarbete mellan Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU, produktionsbolaget Five Corners och Yle.

Tävlingen ordnas i år för elfte gången. Låtarna får vara på senska, finska eller samiska.

I juni får finalisterna delta i Camp MGP på Lärkkulla i Karis och då får de hjälp med sina sånger, uppträdanden, scenshower, och de får också öva att banda in sina låtar i musikstudio.

I höst ger FSU ut skivan MGP 2017 ut och där ingår samtliga låtar och dessutom den officiella MGP låten som musikproducent Erik Nyholm på Splender Productions producerar för Yle.
MGP-låten kommer också ut som musikvideo i höst. Där medverkar programledarna Anna-Karin Siegfrids, Jonathan "Jontti" Granbacka och alla finalister och dansare.

Vinnaren i MGP 2017 får, förutom pokal, ära och berömmelse, en egen musikvideo till sin låt.

Instagram: #mgpfinland

Hundratals människor demonstrerade på Helsingfors-Vanda flygplats på måndag kväll. Folk protesterade mot att tiotals flyktingar, som inte fått asyl i Finland, skickades tillbaka till sitt hemland. Från vilket land var flyktingarna?

Kvinnor får i regel mindre lön än män. I Finland är kvinnans euro ungefär 80 cent. Nu har ett land, som det första i världen, föreslagit att stifta en lag om lika lön oberoende kön. Vilket land är det?

Lärarfacket OAJ vill ge rektorn mera makt över bråkiga elever. Fackförbundet föreslår att en rektor ska få avstänga en elev från skolan för tre månader. Vilket av följande straff är inte godkänt i skolor i dag?

Ny forskning visar att de fåglar som dör i trafiken ofta har en liten hjärna. Fåglar med större hjärnor klarar sig bättre. Vilken av följande fåglar hör till dem som klarar sig bra?

Den finländska fiskerinäringen får pengar av EU för att utvecklas. Man vill till exempel börja tillverka fiskleverolja i Finland. Fiskleveroljan kan användas i mat för både människor och djur men också i något annat, vad?

"Vad är återvinning?"

Behandlas flickor och pojkar jämlikt?

När grundades Förbundet för Mänskliga Rättigheter?

Var ligger förbundets huvudkontor?

Vem är förbundets ordförande?

Hur många arbetar vid förbundet?

Vad handlar förbundets kampanj i kollektivtrafiken "Stop! Päätepysäkki syrjinnälle" om?

Hur kan man motverka rasism?

Förra fredagen dödades fyra människor och nio skadades i ett terrordåd mitt i Stockholm. Det var en lastbil som körde in i ett varuhus. En man har erkänt dådet och är gripen av polisen. Vilket varuhus är det frågan om?

På söndag var det kommunalval och då valdes de som bestämmer i städerna och kommunerna. En person fick överlägset mest röster, nästan 30 000, vem var det?

I juni ska det ske en förändring i närtågen i huvudstadsregionen. Vad handlar förändringen om?

Finland har haft problem att få ihop ett herrlandslag för världsmästerskapen i ishockey i maj. Flera stjärnspelare har tackat nej. Vilken av följande spelare ska spela i VM?

I slutet av veckan firar vi påsk. Den traditionella finska efterrätten memma är något som en del älskar och andra hatar. Men vad lagas memma av?

Gymnasieelever: kortare skolväg och bra kursutbud

Eleverna i GGs: därför sökte vi till Grankulla

Därför är GGs så populärt - enligt rektorn

En målning av Albert Edelfelt som varit försvunnen i 100 år hittades i stadsmuseet i den ryska staden Rybinsk. Vilka är de långhåriga barnen på tavlan?

I Turkiet röstades ett knappt ja till president Erdoğans grundlagsreform. Vad heter Erdoğans parti?

Vad heter Finlands första satellit som avfyrades till rymden på tisdagen?

Huvudvinsten i Eurojackpot gick till Finland. Hur stor var vinstsumman?

Vad heter Storbritanniens premiärminister som överraskande meddelade att förtida parlamentsval hålls den 8 juni?

Mattlidens och GGs:s negativa inställning mot digitalisering av matematiken

Lärarna delar elevernas oro och missnöje

Lärarna saknar digitala modellprov

"Bra om Finland kan erbjuda språkkunnig service"

Läs mera:

På söndag var det presidentval i Frankrike, vem fick flest röster i den första omgången?

På tisdag presenterades fem nya jubileumsmynt. Ett av mynten med krigstema väckte mycket starka känslor, vad avbildades på myntet?

Nyligen gav Svenska litteratursällskapet i Finland tillsammans med Suomalaisen kirjallisuuden Seura ut en ny tvåspråkig lärobok. Läroboken handlar om året 1918 i Finland, vad hände då?

Vad vill kampanjen Fashion Revolution uppmärksamma?

Tre Kronor-målvakten Eddie Läck ska hylla räddningspersonalen efter terrordådet i Stockholm under ishockey-VM. Hur?

Finlandssvenskarna kan få officiell minoritetsstatus i Sverige. Om Sveriges regeringen säger ja blir finlandssvenskarna landets sjätte nationella minoritet. Hur många nationella minoriteter har vi i Finland?

En skandal har uppstått kring Facebook, vad handlar den om?

Det finska herrlandslaget i ishockey har sju spelare som inte spelat i VM förrut. Vilken av följande spelare tillhör dem som spelar i VM för första gången?

Snart kan finländare ha fyra förnamn och dubbla efternamn. Först måste lagen skrivas om. Vad heter lagen?

Lyktbärarna vid Helsingfors järnvägsstation fick masker på sig. Vad gör maskerna reklam för?

1. Ner från elfenbenstornet

2. Journalistiken på väg mot det bättre

3. Skillnaden mellan falska och riktiga nyheter kommer fram

4. Mera känslor till nyhetsrapporteringen

Ville vara med för att sjunga

Arbetar dag och natt

Vad är Europas folkmängd?

Vad heter Europas längsta och vattenrikaste flod?

Vad heter Europas största sjö?

Världens till befolkningen minsta stad heter Hum. I vilket europeiskt land ligger Hum?

Hur många stjärnor finns i EU-flaggan?

När kom de första människorna till Europa?

Vad heter Europas högsta berg?

Vilket fördrag anses vara startskottet för Europeiska unionen?

Eurovision Song Contest är den längsta pågående musiktävlingen i världen. Vilket år ordnades tävlingen för första gången?

Vem uppmanade i sitt tal Sovjetledaren Michail Gorbatjov att riva Berlinmuren ("Tear down this wall")?

Läs mera:

Mycket upp till en själv

Konkurrensen hård

Jobb inom den egna branschen?

Arbeta utan lön?

Söker du ännu sommarjobb?

Följande länder gick vidare till finalen:

Utan finalplats blev:

"Din son sa kuk i radion"

"Jag blir stolt över min egen fitta"

Dehär unga musikaliska genierna står på scenen i MGP:s direktsända final lördagen den 23 september i Yle Fem och på Yle Arenan:

I MGP-finalen dansar 10 duktiga bakgrundsdansare till artisterna.

MGP dansarna 2017

Latest Images